Efter Lidingöloppet

Familjen Massih fick besök av Hilde, Oskar och Hanna förra helgen. Mycket vin och kött. Blåsigt och skönt hela helgen. Oskar förevigas när han cruisar Kilroy 8+(7c+) nat på Dyviksudde, Tyresö.

mothugg och bakslag

Röding, 3,2 kg

Röding, rökt sådan.

War and Poetry

Morgonfixen 03.05 am
Ca 40 timmar innan nästa, koffeintabletter ej inräknade.

Oskar, War and Poetry P17

War and Poetry P18
ca 300 m dieder framför oss. Foto: Oskar Alexandersson

War and Poetry, P25 "the bowstring crack"
Foto: Oskar Alexandersson

War and Poetry topo, Källa: Mountain Info

Life is Beautiful

Kom hem till fru och barn i småborgerliga Gamla Enskede igår efter nästan fem veckor i Tasermuitfjorden. Tillsammans med Oskar "handsome cowboy" Alexandersson, samt Hannavirrpanna, Trondheims-Hilde, Snyggmange, Pekka och Ryssen har vi vandrat massvis för att få klättra lite grand. Ganska mycket bra väder i år för en vandringssemester. Hilde och Hanna klättrade Left Piller Route aka Brittish Route, VI 5.11 A1 700 m på Nalu i ett push utan fasta rep eller bivy. Första helkvinnliga best av Nalu. Både förste- och andretjej klättrade, dvs inte jumarerade. Ryssen och Mange klättrade samma Left Piller Route i ca samma stajl. Dessutom tillbringade Hilde o hanna närmare en vecka med en del halvdant väder på War and Poetry innan de vände ca 200 m från toppen. Oskar "probably the badest ass in the valley" Alexandersson och jag han bland annat med en första fribestigning av Life Is Beautiful VI- 5.13- (7c+) 600 m på 21 timmar upp och ned. Vi klättrade hylla till hylla, förste och andrecowboy ledde och följde fritt och inga fasta rep användes, inga bultar placerades men vi utnyttjade en del av de gamla från aidbestigningar, samtliga på standplatser. Oskar och jag han även med en fribestigning av Geneva Dihedral på Ulamatorsuaq, dvs War and Poetry som Todd Skinner med följe döpte frivarianten till, VI 5.12+ 1000 m. Ett push, inga fasta rep, inga stashar (däremot fick vi kramar och några slurkar te av jäntorna strax under Black heart, repl 15), on sight av försteman, tvåan följde fritt (tot 3 häng av tvåan, på lätta repl fö). 30 h upp och ned. 3 h paus under nattens mörkaste timmar.



Imorgon bär det av på familjesemester till Mojavato och Uskedalen i Norge för lite sportklättring och lite fina sprickor.

Nalumasortoqs Sydvästvägg.


Hilde och Hanna på moränen ca 1 h från insteget på Nalus Left Pillar

Probably the baddest ass in the valley. Hemtäljd pipa men inte hemodlat innehåll.

Life is Beautiful, 3:dje repl "the Wasa pitches", 5.11+. Här bor det knäckehäxor...

Pitch 6, "the Micah Dash memorial pitch" 5.13-

Midnight cowboys

Farsan och Jim, kl sex på morgonen

Oskar följer på Left Pillar Route

På väg upp till Ulamatorsuaq och War and Poetry

Mer bilder kommer nog...

Dr Sandgren-Massih cruisar upp för Moules Frites, Gorge du Tarn

Sofia, min hustru tillika mor till våra två barn, gjorde häromdan processen kort med Moules Frites, 8a, i här i Gorges du Tarn. Fem eller sex försök krävdes för att få till en rotpunkt. Förvisso är väl bara en kvinnlig bestigning av den graden fortfarande lite anmärkningsvärd, i alla fall om man är svensk, men vad som är än mera noterbart är att hon knappt klättrat eller tränat under det senaste året. Först var det graviditet, och till skillnad från förra gången då det klättrades och tränades ihärdigt till dagen innan Audun föddes så såg hon inte poängen att klättra och vara otymplig utan valde att ägna tid åt sin häst istället. Sen hade hon nätt och jämt fått lite styrfart i vertikal miljö så kom en blindtarmsinflammation och satte stopp för all fysisk aktivitet. Så, från att med nöd och näppe komma upp för 6B boulder för några veckor sedan till att riva av Moules Frites imponerar i vart fall på mig. Och det härliga med Sofia, som jag beundrar henne för är hennes genuina ointresse av grader. Hon vill klättra sån’t som ser kul och fint ut och är precis (nästan i alla fall) lika glad att redpointa en 7b, eller 7a för den delen, som bjuder motstånd och är en utmaning som för att som nu redpointa 8a. …och om nån annan vet det eller inte rör henne minimalt. Hon erkände förvisso att hon tyckte det var lite coolt att ha klättrat en 8a. Jag tycker däremot att det är kul i alla fall om nån av våra vänner som kanske läser detta vet. Ska passa på att skryta lite om Libby Illy som inte heller gärna gör så mycket väsen av sig som var här nere i Les Vignes och besökte oss i en dryg vecka och han med att i mycket fin stil redpointa Gage de ma parole, 8a+, samt onsighta 2 st 7c.

Dr Illy, även hon med cruise controlern påslagen, på väg uppför Gage de ma parole.

Jag då? Jo jag lallar mest runt och onsightar det mesta i 5:a till 7c+ registret, faller av en del också skall väl sägas, och har hunnit med ett gäng redpoints i 8a-träsket, mao verkligen inget anmärkningsvärt för en man i trettioårsåldern som klättrat ett tag. Kort om Tarn är att det är fantastiskt vackert, mer varierat än jag förväntade mig och att trettiometersleder känns korta då många leder klättras i såväl 60 som 70-meters pitcher. I övrigt är det flugfiske och löpning på helt trickfilmade stigar. Nån slags uppladdning inför sommarens arkiska utflykter...

Stora Sjöfallet

Plötsligt kom suget efter isklättring tillbaks, efter en si så där två år av totalt ointresse. Några dagar i Stora Sjöfallet stillade den värsta hungern. Superväder. Minus tio på morgonen och minus två och sol på dagen. Kan det bli bättre? Här några bilder från Grevinnan.

Felix Lindström kommer upp till en mycket behaglig stand på Grevinnan

Unge Felix på väg upp för 5:e repl

Toppen av Grevinnan

Inte bara Bamse...

Jag vet inte om veckan i Annot med Audun och mig fick Luddes biologiska klocka att ticka baklänges, men jag tror att han i alla fall var lite trött på Bamse. Hann med att klättra en del också, bla annat denna lilla pärla i ett av de nedre områdena. Lite tacky teknik bara.