måndag 14 januari 2008

Gram Parsons



En countrylegend som det råder en viss kultstatus omkring som dog 1973, 27 år gammal av en överos (vad annars) på ett rum på Joshua Tree Inn. Gram blev väl på egenhand aldrig någon riktig kommersiell succé men har varit en inspirasionskälla för många musiker som Kieth Richards, Elvis Costello och inte minst Emmylou Harris som fört hans musik vidare. Han har varit aktiv i band som The Byrds och Flying Burrito Brothers. Soloskivorna GP och Grievous Angel finns utgiva på en dubbel-CD där bl a ett par grymma duetter med Emmylou finns med. Tack Leila för att du inroducerade mig till honom. Sista natten på andra sidan pölen sov vi i det sammetsröda rum 9 på JT Inn, Emmylou's stamrum.


Audun testar gränserna med en av hotellets katter.





1 kommentar:

jwi sa...

Ahh, Gram Parsons. Mannen som kunde sjunga "love hurts" utan att få det låta som en kliché. Jag har förresten alltid trott att Kristoffersons "Billy Dee" handlar om Parsons

Billy took a beatin' from a world he meant no harm
The score was written in the scars up on his arm